tisdag 18 maj 2010

Hej!
Vill bara berätta för er att jag precis nyss pratade med min dotter och hon talade om för mig att hon får stanna kvar på Capio.
Det känns som att en sten föll från mitt hjärta och just nu känns tillvaron betydligt ljusare. Visst oroar det mig fortfarande att hon inte får den samtalsterapin som är så viktig men jag får ta en sak i taget. Kanske är det tänkt så att hon ska få gå i samtal här hemma, hon pratade om att hon ska ha växelvård. Vad nu det innebär? Jag vet bara att hon kommer att varva mellan hemmet och behandlingshemmet. I sinom tid får jag nog information ang. detta.
Nu kommer Linda hem på torsdag och stannar till måndag och det känns väldigt roligt för vi ska ha släktträff på pingstafton.
För två år sedan kunde hon inte vara med på den eftersom hon mådde väldigt dåligt då så därför känner jag en extra stark glädje denna gång.
Livet är verkligen en berg och dalbana, där känslorna byter skepnad dag efter dag.

3 kommentarer:

  1. Ooo vad bra att det verkar blivit något bättre =) Härligt att det blir släktträff =)) Kram till dig! =)

    SvaraRadera
  2. Ja i morrgon kommer jag hem mamma=)
    Det ska bli både skönt och mysigt
    att få rå om både dig och katterna=)
    puss puss

    SvaraRadera
  3. Halkade in på din blogg genom en annan blogg och känner igen mig i dina tankar och din vånda, oro för dottern och jaa...hela jäv...paketet!
    Min dotter har ätstörningar och skär sig sedan flera år tillbaka, så jag vet hur det kan kännas.Hoppas din dotters tillfrisknande bara pekar uppåt nu :).

    Ha det gott//

    SvaraRadera