Tillbakablick! 1.

Hej!
Jag ska försöka berätta lite om vad som hänt tillbaka i tiden. Det får bli några fler inlägg om dåtid eftersom det är många år det handlar om.
Att vara mamma till ett barn som i omgångar har vistats på barnpsyk har varit tufft, många känslor har varit jobbiga och tunga att hantera. Dels är det känslan av smärta, förtvivlan och maktlöshet över att ens barn ej kan få må bra och samtidigt finns känslan av misslyckande, förtvivlan och skuld. Hur många gånger frågade jag mig själv om jag gjorde rätt eller om jag kunde ha handlat på ett annat sätt? Jag vet inte men väldig,väldigt många gånger! I dag kan jag ärligt säga att jag inte kunde det eftersom jag inte hade minsta kunskap om vilken problematik Linda hade.
Jag och personalen på barnpsyk hade ett väldigt fint samarbete och jag var ofta på avdelningen för att vara tillsammans med Linda. Vi spelade spel och ibland gick vi till sta'n för att fika eller äta en bit mat. De flesta helger var hon hemma på permission och vi planerade gemensamt om vi skulle göra något särskilt.
Då vi satt i soffan och kikade på tv var det inte precis en lugn stund beroende på att Linda hade tix för sig. Hennes tix "bytte skepnad", en period var det harklingar och sedan kunde det bli att nicka med huvudet s.ex. Som tur var gjorde vi inte någon större sak av detta, utan vi kunde alltid skoja om det. Humorn har varit ett otroligt "hjälpmedel" för oss i många situationer och vi har kunnat skratta mycket i hop.
Men tro inte att det alltid flöt i lugnets och glädjens tecken! Nej, det kunde vara riktig turbulens här hemma ibland där svordomarna ekade och dörrarna smällde. Min dotter hade ett hemskt humör och kunde bli väldigt arg för en liten bagatell och det kunde leda till riktigt starka utbrott.
Då hon befann sig i den här åldern kunde det ibland räcka med att jag kramade och höll om henne för att ilskan kunde gå över i gråt, efter det att hon lugnat sig kunde vi prata igenom det som hänt.
Det här är en liten del av hur det såg ut under den tiden vi hade kontakt med BUP och det får följa en fortsättning vid ett annat tillfälle.