Hemresa utan diskussioner!

Linda och jag möttes upp inne i sta'n i fredags efter lunch och sedan gjorde vi sällskap hem till mig. Vi startade med efter middagskaffe, en liten slummer för att sedan göra i ordning lite mat, chili con carne sallad och bröd som vi åt framför en Dvd film. Resten av kvällen förflöt med lite godis, mys och Skavlan

I går skulle Linda ha åkt till sin praktikplats men tyckte att det var lite jobbigt eftersom det var sista gången, det blev i stället att hon stannade kvar här. Hon gick iväg till centrumet ett tag för att vi skulle få andas lite luft var och en för sig. Då hon kom hem blev det laxpaj till lunch och sedan flöt dagen på lugnt och stilla.

På kvällen noterade jag att Linda var lite tystare en stund men jag i frågasatte det inte utan lät henne avgöra om hon ville prata om det eller ej. Det gick över ganska snart så det blev inget stort av det vilket var skönt.

I dag åt vi en gemensam frukost och hade en trevlig stund tillsammans.Linda plockade senare ihop sina saker för att bege sig hem till sig och Mysan.

Det kändes som att hon tyckte det var skönt att komma hem till sig och sitt och det var helt utan beklagande ord om hemfärden som hon sedan gav sig av.

Det känns så skönt då hon inte längre kommer med olika skäl till att inte åka hem till sig, utan att jag i stället känner och upplever det som att hon i stället tycker att det blir mysigt.

Som det var tidigare var det fruktansvärt jobbigt då hon kom med en massa olika undanflykter för att slippa åka hem. Dessutom blev hon otroligt arg då jag påminde henne om att vi från början gemensamt hade bestämt att hon skulle stanna till en viss dag.

Inget av detta sker i dag och det gör att det blir mycket enklare eftersom det är fruktansvärt tråkigt när en fin helg avslutas med bråk. Då det blev så spände jag mig enormt och kunde inte riktigt glädjas över att ha min dotter här eftersom jag visste att det skulle sluta med jobbiga diskussioner då Linda skulle åka hem.

Jag märker att det händer massor av positivt med min dotter då hon utvecklas på ett bra sätt hela tiden. Det är underbart att se henne växa som person och att jag känner igen så mycket hos henne från tidigare, innan denna förbaskade ätstörning kom och satte sina klor i henne.

Önskar er alla en skön och mysig söndag!

Kramar Zita!