En dag utan ätstörningen!

Jag träffade min dotter på sta'n efter lunchen och det blev mycket ögon- shoppa, det ända jag inhandlade var ett läppstift, läpp stiftspensel och sex stycken dvd filmer.

Sedan blev det en mugg kaffe och mysprat vid bordet.

Det blev en skön och mysig dag som vi tillbringade tillsammans.

Det känns så otroligt skönt då vi kan umgås som mor och dotter utan jobbiga diskussioner om mat,dryck och annat.

För mig är sådana stunder guld värda eftersom det annars oftast handlar om Linda och hennes ätstörning. I dag kändes det som att ätstörningen inte existerade utan mer som det var innan denna problematik satte klorna i oss båda.

Eftersom vi levt i en tillvaro som varit enormt jobbig under flera år så minns jag knappt längre hur det var innan. I varje fall inte rent känslomässigt men jag förmodar att jag idag fått ett smakprov av det livet som vi hade tidigare.

Jag längtar verkligen efter den dagen då vi kan träffas och umgås som idag och veta att det finns många sådana dagar att dela, då Linda kan bidra med ett umgänge på ett friskt och vuxet sätt.

Då ätstörningen fått vingar och flugit så långt bort att den inte hittar tillbaka igen!

Det är sådana här dagar bla. som ger mig kraft och viljan att orka fortsätta stötta min dotter.

Snart ska jag njuta av en stor mugg te', slappa i soffan och se lite på TV

En stor, varm styrkekram skickar jag till er alla!

Zita