Tillvaron nu!

Nu är det en tid sedan jag skrev här på bloggen och jag känner att jag vill uppdatera försöka att uppdatera lite!

Min dotter har tillbringat minst två nätter i veckan hos mig eftersom jag varit mån om att hon ska få vara utanför avdelningen en del. Det är även viktigt att hon får föra en så social tillvaro som möjligt genom att delta i sådant som sker utanför avdelningen.

Då Linda är med mig går det jättebra med mat och dryck, på helgerna blir det även festande på lite godis och i bland glass.

Hon har sovit hemma hos sig då och då och det är viktigt att hon vänjer sig vid det eftersom det ju är avsikten att hon ska kunna klara sig själv igen i sin lägenhet.

Min dotter skulle vilja få komma till mig lite mer men det blir hon inte hjälpt av i längden och det är även så att jag inte skulle klara av mer eftersom jag måste lyssna till mina egna behov oxå.

Sanningen är även den att vi skulle slita på vår relation onödigt mycket om vi tillbringade mer tid tillsammans och jag vill inte att den ska bli sämre på grund av att vi tröttar ut varandra.

För min egen del har tillvaron känts ganska bra under sommaren även om jag känner att det lätt gungar under mina fötter då något sker som har med Linda att göra.

I dag har jag haft avslutningssamtal på Anhörigcenter. Det beror dels på att henne jag gått hos slutar och ett det ska komma en ny men det beror även på att jag just nu känner att jag inte har så stort behov av att gå på samtal.

Det ska eventuellt bildas en grupp där föräldrar eller anhöriga till någon med snarlika problematik som Lindas och den har jag anmält mitt intresse till. Jag tror det kan vara väldigt givande att träffa andra föräldrar som befinner sig i en snarlik situation och där vi kan utbyta tankar och erfarenheter med varandra.

Personligen är jag inte så mycket för att delta i grupper men detta blir en liten grupp och där jag känner att det kan ge något.

Ja, det blev en liten uppdatering av min tillvaro som den ser ut nu. Hur den ser ut om ett par dagar har jag ingen aning om eftersom det kan bli snabba kast beträffande min dotter.

En dag i taget och försöka att ta vara på den, stanna i den och njuta av den efter bästa förmåga......det är så min tillvaro gestaltar sig nu och har gjort länge.

Varma tankar och kramar till er alla!

Zita