Oro och tankar om Lindas möte!

Ja jag är verkligen orolig över hur mötet har gått men jag kan inte tänka mig annat än att det har gått bra. Jag väntar på att min dotter ska ringa så jag får veta vad som sagts och hur den framtida planeringen ser ut.

Jag vet att möten kan dröja ut på tiden ibland och det är även möjligt att hon och stödteamet går och äter mat efteråt.

Min oro bottnar nog mest i hur Linda skulle ta det och reagera om det skulle bli ett beslut om att hon inte får ha sitt stödteam kvar. Jag vågar inte ens tänka på det!

Fy vad jag avskyr att gå i ovisshet. Allt för många gånger har jag varit med om att inget veta men ändå vara medveten om att vad som helst kan beslutas och jag kan inte påverka det ett dugg.

Nu måste jag bryta mina tankar och känslor så att jag inte tar ut något i förväg.

Jag gör vågen! Jag fick ett sms nu från Linda där hon skrev att mötet har gått bra och jag får veta mer då hon ringer senare. Phu vilken lättnad!

I morgon efter lunch ska Linda och jag träffas i sta'n för att åka hem hit och ge kattbuset Vilda lite mat och sedan följer jag med hem till min dotter och stannar över natt. Vi ska hjälpas åt med att sätta upp lite adventssaker så att hon får lite stjärnbelysning som lyser upp tillvaron.

På lördagen åker vi nog gemensamt in till sta'n för att shoppa lite och äta en bit mat. Sedan kommer våra vägar att gå åt var sitt håll, honåker hem till sig och jag till mig.

Hoppas ni får en fin torsdags och fredagskväll!

Kramar Zita