I kväll har Linda och hennes kontaktperson varit här och ätit korvpajoch sallad och vi hade en trevlig stund vid matbordet.

I fyra nätter ska jag vara utan mitt lilla trevliga och mysiga sällskap, nämligen min katt och jag som redan saknar henne. Hon ska bo hos Linda till fredag då jag ska få omtapetserat i hall och ett sovrum. Fy vad det är jobbig att plocka undan allt och det är då man ser hur mycket saker man har. Fast det är skönt och roligt då det är gjort.

Nu är Lindas vägning och hennes ångest inför den, avklarat för den här veckan och det känns lika skönt varje gång vägningen är avklarad eftersom det följer en hel del känslor och prat runt detta. Eftersom det för Linda är en jobbig del i hennes "behandling" så blir jag väldigt påverkad av detta känslomässigt Även om jag ibland inte tar till mig vissa saker, jag stänger omedvetet av känslomässigt för att orka så kommer det ändå i kapp mig lite senare.

Känslor går verkligen inte att freda sig emot, de bara kommer och ibland är det svårt att veta hur man ska tackla dem eller vad man ska göra med dem. Jag har funnit det sätt som ofta hjälper mig och det är långpromenader eller att göra något annat som distraherar mig.

Det är inte alltid jag lyckas komma ifrån känslorna men ibland kan de åtminstone bli mindre intensiva och plågsamma.

Hur gör ni för att komma ifrån eller få ett litet andrum från tankar och känslor?