Väntan på förändring!

Nu har vi den härliga solen här och förhoppningsvis kan den tina upp de frusnaste och sorgsamma hjärtan lite!

Själv har jag njutit av en skön promenad i solen och sedan avnjutit en mugg kaffe på balkongen.

Dagarna rullar på och inga spesiella förändringar tillkommer.
Från fredag till söndagfm var min dotter här och vi hade ett par mysiga dagar tillsammans där vi umgicks utan en massa jobbiga diskussioner angående mat och dryck.

Min dotters tillvaro som den ser ut nu, med en blandning av psykavd och öppenvård förstår jag mig inte alls på. Jag tycker att det hela verkar väldigt konstigt och förstår inte vad det ska leda till.
Jag känner starkt hur viktigt det är att det verkligen görs något radikalt från alla håll. Något som alla gör en överenskommelse om och som sedan ska följas till punkt och pricka!
Det känns som att min dotter enbart hålls över vattenytan men har hon inte varit där tillräckligt länge nu???
Det går inte att hålla någon över vattenytan hur länge som helst, förr eller senare brister det!

Jag bara väntar på att den dagen ska komma då de som jobbar med Linda ska förstå att det behövs en stor radikal förändring om det ska leda framåt någon gång.
Det verkar som om den dagen är hur långt bort som helst.



Önskar er alla en trevlig och skön kväll!

Kramar
Zita.