söndag 13 november 2011

En efterlängtad gemensam dag!

I går var åkte jag till psyk för att hämta min dotter så att vi gemensamt kunde gå en sväng på sta'n. Vi var och åt bakad potatis med kycklingröra, gick i några affärer för att sedan gemensamt ta bussen hem till Linda. Vi fikade och Linda valde tapeter till kök och hall för i morgon kommer målaren dit och ska tapetsera.

Linda blev sedan hämtad av personal ca 16.00 vilket jag tycker var jätteskönt eftersom jag då slapp att åka bussen med henne tillbaka.

Det var en väldigt skön, avspänd och mysig dag som vi delade igår.


I mitt förra inlägg angående familjesamtalet så vill jag tala om att det var absolut inte personalen på avd jag framförde kritik emot! De som jag har haft kontakt med där uppskattar jag mycket och tycker att de gör ett väldigt bra jobb då det gäller min dotter.

Kritiken handlade om hur jag blev i frågasatt och tillrättavisad av Lindas läkare vilket jag absolut inte tolererar och speciellt då det inte finns skäl till det.

Jag känner min dotter väldigt väl och vet hur hon fungerar både innanför psyks väggar och utanför i friheten. Jag har varit involverad i min dotters problem i många, många år och jag har vårdat henne här hemma, både då hon bodde hos mig och på permissioner. Så efter alla år känner både hon och jag varandra och varandras positiva och negativa sidor oerhört bra

Jag vet att det är en utopi att en läkare skulle ta till sig av en förälders kunskap och erfarenhet men tänk så mycket alla parter skulle vinna på ett samarbete. Framför allt min dotter!


Unna er själva en skön och mysig söndagsefm och glöm inte bort att tänka på er själva och unna er lite egen tid där ni kan njuta av sådant som kan få er att hämta kraft och styrka.


Kramar

Zita





2 kommentarer:

  1. Ja mamma dagen i går var helt toppen=)
    En dag att minnas=)
    Visst finns det både bra och dålig personal men det gör det ju på alla ställen.
    men jag håller med dig att den som känner mig allra bäst är du och när en läkare börjar att kritisera dig då tänder jag till även om jag tycker att det är svårt att visa det just då.

    Men fan ta den som ger sig på dig...Ingen rör min mamma!

    SvaraRadera
  2. Ja jag har varit med om det där flera gånger! Och jag blir så upprörd! Tänk om dom kunde fatta att det faktiskt är vi föräldrar som är experter på våra barn. Vi känner dom allra bäst. Vi behöver däremot hjälp med vad som ska göras och av andra. Vi kan inte vara både föräldrar och personal. Jag vet att du under många år har varit det, men att det också sliter ¨så enormt! Många kramar till en mamma i världsklass!

    SvaraRadera